tisdag 12 juni 2012

Längd är ett mått för snoppen.


Jag är 165 cm lång, egentligen 164 men det är ju kort så säger 165. Är man så liten kan man inte undgå att då och då ha lite komplex. Längden är bland dem vanligaste komplexen men egentligen det mest onödiga. Jag menar, vad kan jag göra? Ska jag operera in längre ben eller skaffa Jedward-frisyr. Nej, aldrig har jag någonsin känt mig så dum som när jag tänker på att jag är för kort. För kort för vad? Spela basket? Se hela scenen på konserter? Nej det finns inte mycket jag är för kort för. Jag ser det istället som en chans att bevisa för folk, bevisa att längd inte är mer än ett mått, ett onödigt mått. Det finns inget som är så härligt som att bevisa motsatsen. Folk som ser det som mer än ett mått är osäkra, dem bryr sig för mycket om hur andra tänker. Och överdriver det gärna lite. Skit i dem människorna, det är ingen orsak till att ha dåligt självförtroende.
Jag älskar att vara annorlunda, att känna mig speciell. Min längd gör mig annorlunda, den formar mig. Precis som den här killens badbyxor gör han speciell -->Sexiga badbyxor

Jag har fått frågan om det inte är jobbigt att bli sedd som yngre än var jag är. Jag säger nej, för jag blir inte sedd som yngre. Isåfall handlar det om puberteten och inte min längd, och det är en helt annan sak. Och även om folk skulle tro att jag är yngre så tar jag gärna 5 minuter och bevisar motsatsen, för det är det jag gör bäst. Förstår inte att folk fortfarande bryr sig om sådant här vid 16 års ålder men vad spelar det för roll. Jag skrattar och säger som min morfar har lärt mig "Hellre en liten skit än en stor skit!"
Så alla ni som tror att alla vill vara tråkiga 180 cm lång och vanliga, ni har fel. Det passar inte alla.
Jag är 164 cm lång och vill inte vara 1 cm längre. 


 Det är tisdag och Tallest man on earth har släppt sitt nya album igår "There´s no leaving now" otroligt härlig!