Om jag var en häst

Stannar upp ibland. Tänker på saker jag inte borde. Saker som gör mig otålig, olycklig.
Har svårt att gå vidare då. Hormonerna spökar, första mensen pågång.
Visste ni att vuxna inte känner lika känslor som ungdomar? Inte samma okontroll, samma snurriga skallar. Kanske lär dem sig att kontrollera dem, eller så handlar det om outvecklade hjärnor hos oss. Oavsett låter det tråkigt. Visst kan dem klara av kriser på ett annat sätt. Men att inte känna sig så förvirrad, osäker på samma sätt som vi. Något som kan kännas så bra, eller hemskt. Men det är ändå en känsla. Ibland fastnar man mittemellan utan känslor. Man vet inte vad man känner. Det är det värsta jag vet.


Fast man ska inte vara rädd för att inte känna något. Ger en möjligheter att stanna upp och göra det man vill. Fokusera på det viktiga.

Vill vara en häst. Då skulle jag heta Tore.